louise

Känns lite konstigt faktis.är glad och samtidigt rädd o nervös över att han ska komma hem. Man har ju längtat så länge nu o bara velat att denna dag skulle komma. Så jag har ju målat upp en bild om hur de ska va o hur bra allt ska vara o bli. För vi båda har vell mognat på olika håll o kommit närmre varandra på nå sett. O nu har ja som någon oro att de inte ska bli så bra som man vill. Lite rädd kanske att de inte blir så som man hade tänkt;) ja hoppas iaf att de blir så så de är de jag kommer att sträva mot iaf:) kanske att jag har mer oro med tanke på att jag ändå har väntat i över nio månader. O jag gjorde de för att jag ville de skulle bli bra när han kommer ut. Jag älskar han sjuk massa o jag tror på oss tillsammans. Om jag inte vågar changSa o sattsar på de så hade jag aldrig fått veta heller:) kanske svårt för andra att förstå vad jag menar men dom som varit i min sitts vet vad jag menar;) jag vet . Tror på att allt kommer bli super bra när min älskling kommer:) fy vad jag har saknat han. Aldrig saknat någon så mycke som jag gjort med han:) jag kan lova jag har fjärilar i magen nu ha ha;) kram